verklighetenstaxi

Datum: Okänt men i slutet på vintern och början på våren. Ingen snö men frost på morgonen.
Tidpunkt: Ca 21.00.
Längd på arbetspass: Ca gurka 8 tim.
Väderförhållande: Uppehåll och snålblåst. Ser ut att bli en kall natt.
Humör på chaufför: Bra hårdag vilket betyder toppen.

Taxametern piper till och startrapporten rullar ut ur skrivaren. Plånboken kontrolleras och växeln räknas. Slips, namnbricka och pennor på plats. Ett djupt andetag och ett blåsjobb i alkolåset senare så rullar den blå taxibilen ut på gatorna för att tjänstgöra natten igenom. Kommunikationsradion startas och inrop görs. Efter några sekunders tystnad ropas det första köruppdraget ut i högtalarna.

Den första körningen blir från det lokala utestället, vi kan kalla det X, och vidare mot grannorten, som vi kan kalla Y. Redan vid ankomst till X märker man att en av de tre kunderna är uppenbart irriterad. Anledning låter inte vänta på sig när jag öppnar dörren för att börja lasta in deras barnvagn och väska. Tydligen var en väntetid på 10 min alldeles för länge och detta var en skandal av stora mått. Efter ett visst strulande och gnällande rullar vi iväg från X för att göra ett kort stopp vid en närbelägen bankomat. Efter att Fadern, som inte hade någon koll på parets ekonomi, tagit ut halva pengasumman som fanns på kontot beordrar han mig med brysk ton att vända tillbaka till X. Moderna som med sitt 2-åriga barn sitter i baksätet börjar omgående opponera sig och en hetsig diskussion uppkommer.

Tydligen hade fadern inga som helst planer på att åka hem och sova utan ville tillbaka med halva parets ekonomi och fortsätta dricka öl. Okvädesord kastas i bilen och jag bryter med jämna mellan rum in för att styra upp situationen. Till slut får jag nog och sätter ner foten, på bromspedalen, så bilen stannar med ett ryck. Jag förklarar lugnt och sansat för fadern, som eldat upp sig så pass att jag knappt får kontakt med honom, att det verkligen är dags att bestämma sig. Stanna kvar på X eller följa med fru och barn hem till Y.

Han gör ett sista försöka till att stanna kvar med förfrågan till mig om att, inte bara hjälpa hans fru in till huset utan också natta hans barn. Efter en blick från mig som troligen sa det mesta bestämmer han sig dock för att följa med hem till Y.

Vi rullar iväg och hinner, i bästa fall, åka 500 meter på riksvägen som binder samman de båda orterna innan det smäller till i sidan. Innan jag hinner reagera, ytterligare en smäll som tar på höger axel. Anklagelser om att jag skulle ha en affär ihop med kvinnan som sitter i baksätet varvas med hot om stryk och svordomar. Jag stannar snabbt bilen intill vägkanten och är ute ur den på mindre än 10 sekunder. Rundar motorhuven och öppnar passagerardörren med ett ryck. Mannen är inte sen att kliva ur och handgemäng uppstår med knuffar och lättare slag som resultat. Jag vrider runt hans högerarm som just träffade mitt bröst och trycker upp han mot bilen. Innanför sitter han fru och son och stirrar. Jag ser hur sonen upprepar ordet, pappa, och tittar med en förvånad blick på hur jag försöker lugna ner hans far som nu sitter i ett järngrepp mot bilen kalla plåtkaross. 

Jag lyckas lugna ner mannen som tar upp ett cigarettpaket ur fickan och tänder ett bloss. Han sätter sig i bilen efter ett par minuter och vi rullar lugnt och sansat återigen mot Y. Han fortsätter dock anklaga mig för både det ena och andra men med respekt för hans familj i baksätet undviker jag en diskussion. Det sista jag säger till mannen innan han vinglar in i huset är att det ska bli spännande att köra honom nästa gång, när han är nykter. Han kontrar kvickt med att, om han bara hade varit några år yngre och inte haft fru och barn, då hade jag minsann fått se på spännande.

 

En tillsynes normal körning kan snabbt eskalera till en otrevlig situation där man dras in i familjedrama med våldsam utgång. I efterhand är jag ångerfull angående handgemänget som uppstod utanför bilen. Men trots att det fanns barn i närheten fann jag mig tvungen att styra upp situationen för en fortsatt säker färd hem för hela familjen samt mig.

Denna första körning för kvällen sabbade inte bara min frisyr och mitt toppenhumör utan även min syn på de personer som var inblandad. Med undantag för den lilla grabben såklart, han får åka med mig vilken dag som helst. Det är ju inte hans fel att pappa är en skitstövel. Att agera som mannen gjorde är oacceptabelt och respektlöst mot son och fru samt chaufför.

Jag behöver inte säga att jag inte fick någon dricks va?

Har alltid älskat uppmärksamhet. Vissa skulle nog säga att jag kräver det. Vissa hävdar att jag till och med blir sur om jag inte får vara mittpunkten på festen eller fikarastens clown. Det finns folk jag tycker om och det finns dom jag inte tycker om. Jag slösar inte min tid på personer jag ogillar, den kan jag istället använda till sociala medier eller till att stryka kalsonger. Jag är inte rädd för en konflikt. Jag gör hellre någon förbannad så jag märks än att stå tyst i ett hörn.

Men denna blogg kommer inte handla om mig, utan om upplevda händelser i mitt yrke. Ingen censur och inget skitsnack. Inte vad jag gör eller säger, utan om hur kunder uppför sig och agerar. Både trevliga roliga händelser och skandalöst uppträdande kommer publiceras.

Verkligheten i en av sydsveriges taxibilar.

Med hopp om att göra folk förbannade, upprörda, glada och lyriska så kommer jag skriva vad som faller mig in. Jag kommer undvika namn och detaljerade beskrivningar av personer men inte utlämna detaljer i uppförande och agerande. Nedan finner ni en länk som kan vara värdefull om ni känner er träffad. Vill ni att jag plockar bort nåt från bloggen så ska ni kontakta mig omgående. Jag kommer troligen inte göra nåt åt det sålänge jag inte bryter mot nån lag.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Personuppgiftslagen

Målet med denna blogg är att åtminstone dela med mig av en händelse i veckan. Dessa kommer inte ligga i kronologisk ordning och kommer vara av varierande längd. Allt från en kort och rolig resa "inom stan" till den där mardröms resan på 10 mil som aldrig tog slut.


Ni kan kalla mig " Lucky number seven" och min bil...ja...den är blå.